Vilda har varit vaken halva natten igen och Neo vaknade 04:30. Så det blev knappt någon sömn denna natten heller vilket inte ger något toppen humör. För lite sömn hos barnen gör det så mycket värre.

På morgonen spelade jag spel med Vilda och busade lite också. Av någon anledning har hon fått för sig att råttor inte säger pip pip utan ”Hallå Hallå”. Va säger katten -mjau, vad säger hunden – vov vov, vad säger musen -Hallå Hallå. Testat flera gånger men råttan säger -Hallå Hallå! Just där och då var dagen perfekt och jag vek mig av skratt. Vilda skrattade också men mest åt att jag låg på golvet och skrattade. Önskar ni alla fick möjlighet att lära känna någon med downs syndrom 😍.

Även fast jag byggt koja med Neo, busat och gungat ute ihop så var han inte nöjd. Inte konstigt när man är 5 år, själv trött och att mamma inte är piggast. Vildas humör svängde kraftigt och för första gången ville hon faktiskt ”åka hem gula huset”. Okej, till läggning myste vi igen men det känns som att hela dagen var skit!!

En del dagar, som idag känner jag bara för att skita i allt, gå ut och träffa folk. ..leva lite.. När ska man få leva lite? Längtar så efter min familj och mina vänner. Sommaren är ju den tiden vi brukar kunna få andas och leva men inte nu.