5 månaders isolering

”Det känns konstigt att många fortsätter sina liv som vanligt”- tänker jag medans någon går förbi på framsidan av huset. Det är en vanlig tanke och mellan raderna bubblar orättvisa, ledsamhet och lite ilska. Känslor man inte riktigt kan hålla emot efter 5 månaders isolering.

I början av februari när Coronan kom tog vi beslutet att isolera oss helt fast det tog ändå en månad innan vi riktigt uttalade det till nära och kära. Vi kände på oss att det inte alls skulle handla om veckor utan månader. Nu efter 5 månader så känner man sig maktlös, lätt irriterad och så så fruktansvärt trött – inifrån och ut.

”Vildas puls blev plötsligt väldigt låg så hon blev inkallad till östra. Falskt alarm och EKG’t såg fint ut. Kände mig väldigt glad över att vi köpt riktiga andningsskydd.”

Ännu har inget barn med pulmonell hypertension blivit konstaterad smitta av covid. Läkarna vet inte ännu om det är för att de både är väldigt få barn i världen och att familjerna har isolerat sig eller om det är något ämne i medicinerna som faktiskt skyddar. Så vi står och stampar. Växlar mellan hop och förtvivlan. Väntar och väntar…

Under dessa månader har vi faktiskt lyckats flytta. Att flytta utan barnvakt, utan assisten och med sömnbrist är galet men vi gjorde de! Tror faktiskt att det ändå var tur att något hände under denna tiden. Barnen trivs och det gör vi också. En massa lådor och inget är riktigt klart. Men jag fick ihop Vildas byrå till hennes kläder, tog bara 3 veckor! Renoveringen är inte färdig men det får bli ett annat inlägg.

”Vilda tycker vi borde packa upp mer.”

Neo’s 5-års kalas!

Igår firade vi Neo som snart fyller 5 år. Men min berättelse börjar kvällen innan.

Är det kalas för ett barn så är det.

Dagen innan kalas gjorde vi den obligatorisk städ och fix i detta lilla hus. Leker ”normal familj” tänker jag, leker familj utan extra allt och inte alls avgrunds trötta. Neo har mjölkprotein allergi vilket gör det omöjligt att göra en god tårta. Kakor, mat och paj fungerar fint men inte tårta… Men jag hittade ett recept på hallonmousse och brownie botten som kändes perfekt. Ett tips, om ni ska vispa soja grädde så se till att ha en elvisp och inte en mixer-vips… Det tog 3 timmar (!) att få den fast… Mixen blev överhettad flera gånger. Men kl 01 var jag klar med tårtan som skulle frysas 😂.

Vilda ”hjälper” Neo med paketen.

Vi dukade och fixade med det sista medans barnen sprang runt. Vilda i sin Elsa klänning och Neo i sin favorit skjorta. När gästerna kom sa Neo att Vilda fick hjälpa honom öppna paketen. Hur stort är det inte av en blivande 5-åring att erbjuda något sådant 😍. Sen blev det fika och tårtan fungerade bra, hurra!

Suddig men ändå fin.

Idag har Anders jobbat i huset medans jag och barnen har vilat hemma. Allt var lugnt tills jag lagade mat och brandlarmet gick. Panikslagna barn och två brandvarnare som pep och tydligen en pratade ”Varning rökutveckling, varning rökutveckling”. Inte så hjälpsamt när barnen då undrar miljoner grejer.

Barnen stod i poolen med kläderna på!

Under måndagen jobbade Anders i huset och bilade upp en ränna i betonggolvet där en kanal av något slag ska ligga. Vi hittade på nätet ett riktigt bra golv nedsatt till 50% så vi bara beställde och chansade på färgen 🙈. De levererades igår och jag tror de funkar, phu!

Golvet till övervåningen har kommit.

Vi andra var fortfarande kvar i Skällinge och fick besök av Linda och hennes dotter. Det var längesedan vi träffades men det kändes ändå som att vi sågs igår. Vi satte igång att måla. Efter en stund tröttnade Vilda och Neo och gick ut på altanen. Efter någon minut blev det plötsligt tyst och jag rusade ut. Där stod både Vilda och Neo i poolen men kläderna på… Efter klädbyte köpte vi med oss fika och gick till lekplatsen. Barnen lekte bra och länge, till min enorma förvåning. Jag kunde till och med sitta ett tag! Plötsligt händer det!

Tänk att mina barn faktiskt kan vara på en lekplats utan att jag behöver springa hela tiden.

Efter lunch åkte Linda och dotter hem. Jag fick en väldigt bra idé om att ta en långpromenad med barnen… En idiotisk idé med trötta gråtande barn, för många uppförsbackar och alldeles för lång väg… Där fick jag för en nästan smärtfri förmiddag 😅..

En fin början på vår väldigt långa promenad.

Igår gjorde vi inget alls… Vi var alla helt slut av gårdagen. Vilda hade väldigt ont i magen och var ledsen.. Förutom kramar fanns det bara en sak som hjälpte och det var Sockerbagare sånger på youtube. För er som inte vet så finns det mååånga sockerbagare sånger och det är inte helt lätt att hitta ”rätt” klipp. Tillkvällen kom Martin och Sandra. Vi spelade brädspel och åt en massa godis 😊.

Vilda blev yr och höll på att ramla.

Vi gick en långpromenad runt sjön och njöt av utsikten. Anders som är uppvuxen i Skällinge, berättade och visade mängder med historier och saker han hittat på som liten för Vilda och Neo.

Majsfältet längs vägen som går runt sjön.

Under eftermiddagen var Vilda yr och höll på att ramla några gånger. Förr var hon ofta yr som också är en jobbig biverkning av hennes mediciner. Det händer inte ofta längre men det är jobbigt när det kommer. Inget kul när hon försöker springa och håller istället på att ramla in i möbler. Men inte tappar hon humöret för de 💜. Imorgon är det en annan dag..

En härlig dag!

Barnen var taggade redan när de slog upp ögonen vid 6-tiden. Vilda hoppade runt och hurrade ”-Åka senester farmor och farfar Sten hus, Jaaa”. Neo hade mer energi än vanligt och sprang runt, runt. Därför kan jag inte säga att jag kommit så långt med packningen när jag väckte Anders vid halv 8. Sen flöt det på fint och vi var framme i Skällinge innan 12.

Min svärmor och svärfars hus i fina Skällinge.

Jag och Neo gick upp till affären och köpte lite lunch, gott och tidningar. Neo valde en med blixten mcqueen och en Vampirina tidning till Vilda. Vilda blev som alltid överlycklig när hon får något, kortvarigt men just då super lycklig. Efter ett tag bjöd vi över grannen Ulla med sin son Peter och hans dotter L som var och hälsade på. Vi fikade ute och njöt av sommardagen. Neo, Vilda och L lekte fint ❤️.

Ny badade! Vilda är helt uppslukad av barnen bredvid oss.

Mot kvällen gick vi ner och badade. Jag älskar verkligen sommar och sol.

Härliga dagar…

Igår åkte vi ner till barnens farmor och farfar. Barnen lekte och vi gick ner till sjön och badade lite. Vilda klev rakt i även om vattnet var kallt mot de 30 graderna i luften. Hon tjoade, plaskade och skrattade av lycka medans vi drog runt henne i sin flytväst, överlycklig att äntligen kunna bada. Neo plaskade och tjoade lycklig och nöjd. En fin stund med familjen. Den ljumna kvällen spenderade en stund ute och sedan med brädspel. En perfekt avslutning på dagen.

Idag har vi träffat rörmokare i huset som också börjat jobba. Anders fixade i huset medans jag åkte till frisören och fick håret både klippt och färgat. Jag fick också färgat mina ögonbryn så nu syns de faktiskt 😅. I huset har det kommit upp gips på alla innerväggar och en vägg har kommit upp. Känns faktiskt hoppfullt för huset.

En ny vägg har kommit upp.

Hår och bryn färgade, skönt med lite färg.

Tillbaka hos farmor och farfar byte vi om till badkläder och gick iväg till badplatsen, som vi lovat. Mörka moln hängde i luften och vi kom inte långt innan det började mullra. Det var vara att vända men vi lovade att barnen skulle få bada i poolen. Kan inte säga att vi han få i någon millimeter vatten i poolen innan himlen öppnade sig, utan att överdriva. Vilda sprang upp och skrek ”badat färdigt”!! Neo var kvar en stund och skrattade bara.

Några droppar kom här och bara en halvminut senare ösregnade det.

Nu sover barnen och vi hänger (bokstavligt) i soffan… Kanske blir det brädspel, kanske blir det en öl, kanske somnar vi allihopa.

Över 30 grader och inget vatten.

Anders köpte en portabel AC, utan den vet jag inte hur det hade gått för stackars Vilda. Dagarna gick åt att försöka överleva de 31- 35.7 graderna. Fredagskväll kom Martin och Sandra. Vi spelade ”När då då” och ”ticket to ride” och åt mängder med glass. En riktigt bra kväll tills grannarna kom ner vid 23-tiden och meddelade att vattnet i vår gemensamma brunn hade sinat…

En varm och förbannad Vilda som inte får åka ambulans…!

Nästa morgon blev det att köpa dunkar och fylla på vatten på närmsta vattenstation. Vi åt stekt korv och bröd för att spara på vattnet. Respekt till dom som lever utan rinnande vatten, säger jag bara… Vilda var sur för att hon inte kunde svalka sig i den torra poolen, som jag lovat dagen innan.. Men allra mest förbannad var hon för att hon inte ens fick åka den roliga ambulansen ”-Mammaa åka ambulansen nu”, elaka föräldrar 😅. Livet med ett svårt sjukt barn som fått åka ambulans alldeles för många gånger ❤️. Tur hon älskar det! Sena eftermiddagen gick jag upp till grannen för att höra hur läget var med brunnen. Tänkte försöka lista ut om vi skulle vara utan vatten några dagar eller om vi pratade veckor. Grannarna berättade att brunnen hade återhämtat sig hyfsat under natten och att de haft vatten hela dagen 😳. Tack för den… Gick hem igen och startade pumpen som gått torr kvällen innan.

Ännu en varm underbar kväll i vackra hjälmared.

Jag och Anders satt ute länge denna kvällen och njöt.

Full fart..

Vildas syresättning och välmående går lite fram och tillbaka men det känns ändå som att hon är okej ❤️. Igår jobbade Anders i huset medans lillebror var hos farmor och farfar. Förutom att han ofta bakar med farmor och hittar på små roliga grejer med farfar så finns det också en grannpojke som Neo blivit riktigt bra kompis med. Här hemma höll Vilda mig sysselsatt så det blev inget skrivande på bloggen. Vi lekte och busade, körde ”Just Dance”, målade och lekte att ”Docka Prinsessa” skulle sova.

Vilda och ”Docka Prinsessa” myser innan det är dags för dockan att somna.

Idag kom farmor och farfar till oss och passade barnen medans vi åkte till golvpoolen för att hitta golv till vårt golv fattiga hus! Tror vi var där i 2h.. Vi kom inte hem med något golv men med mängder av idéer och tankar.

Det finns såå många olika typer av golv..

Imorgon är det dags att börja intervjua några av dom som sökt tjänsten som Vildas nya assistent. Suttit och förberett allt inför imorgon och nyckeln är hämtad till kontoret i Varberg. Det känns hoppfullt 🙂.

Katastrof

Ja, vad ska jag skriva? Detta är bara katastrof. Förutom allt annat så måste vi hitta en ny assistent till Vilda. Jag fick ut en annons igår och nu får vi hålla tummarna att rätt person söker. Vi är helt fast hemma utan assistans. Paniken bara växer och växer. Hur ska vi orka? Hur ska vi någonsin kunna flytta? Panik! Vet ni någon som skulle vara perfekt för jobbet så tipsa oss gärna. Annonsen ligger på bloggen.

Orkar inte mer nu.. Helt slut..

Efter använt halva dagen åt att fixa med annonsen tog vi barnen och åkte till en lekplats. Det var nog lite tidigt för Vilda att hitta på något för hon dök efteråt i syresättning. Men både Vilda och vi andra behövde komma ut.

Sjörövare Fabbe sjunger Vilda medans Neo kör båten.

Vilda övar på att klättra upp själv.

Neo lärde sig gunga i juni och är nu stora favoriten på lekplatser.

Trodde du verkligen att du skulle komma undan, din orm.

Jag är så arg så jag skakar, sviken och utnyttjad. Eller inte riktigt utnyttjad för jag synade bluffen. Du kom nära oss alla och jag trodde du var äkta. Vad driver vissa personer egentligen… ”Ger du en fingret så tar dom hela handen”, har fått en tydligare innebörd nu. Lögner och falskhet triggar mig extremt och kommer aldrig att acceptera det. Vad exakt det gäller kan jag inte skriva ännu. Men de kommer…

Huggen och förstörd… En bild säger mer än tusen ord..?

Jag orkade inte vara hemma utan var tvungen att tänka på något annat. Neo och jag åkte till lite butiker som var skönt folktomma. Lite egentid med min lille älskling. Tanken var att jag skulle köpa en prinsesstårta… Jag -ensam under mitt nattpass, tårta och en sked! Ska man tröst äta så ska man. Men så sprang vi på fin fina jordgubbar som inte gick att motstå. Det var väl ett bättre val.. Får se om jag fortfarande tycker det i natt 😂.

Vilda mår bättre och antibiotikan hjälper, hurra!!! Så skönt när man börjar få se små glimtar av jäkelskap, bus och humor i ögonen igen. Som jag älskar dig, Vilda min.