Barnen stod i poolen med kläderna på!

Under måndagen jobbade Anders i huset och bilade upp en ränna i betonggolvet där en kanal av något slag ska ligga. Vi hittade på nätet ett riktigt bra golv nedsatt till 50% så vi bara beställde och chansade på färgen 🙈. De levererades igår och jag tror de funkar, phu!

Golvet till övervåningen har kommit.

Vi andra var fortfarande kvar i Skällinge och fick besök av Linda och hennes dotter. Det var längesedan vi träffades men det kändes ändå som att vi sågs igår. Vi satte igång att måla. Efter en stund tröttnade Vilda och Neo och gick ut på altanen. Efter någon minut blev det plötsligt tyst och jag rusade ut. Där stod både Vilda och Neo i poolen men kläderna på… Efter klädbyte köpte vi med oss fika och gick till lekplatsen. Barnen lekte bra och länge, till min enorma förvåning. Jag kunde till och med sitta ett tag! Plötsligt händer det!

Tänk att mina barn faktiskt kan vara på en lekplats utan att jag behöver springa hela tiden.

Efter lunch åkte Linda och dotter hem. Jag fick en väldigt bra idé om att ta en långpromenad med barnen… En idiotisk idé med trötta gråtande barn, för många uppförsbackar och alldeles för lång väg… Där fick jag för en nästan smärtfri förmiddag 😅..

En fin början på vår väldigt långa promenad.

Igår gjorde vi inget alls… Vi var alla helt slut av gårdagen. Vilda hade väldigt ont i magen och var ledsen.. Förutom kramar fanns det bara en sak som hjälpte och det var Sockerbagare sånger på youtube. För er som inte vet så finns det mååånga sockerbagare sånger och det är inte helt lätt att hitta ”rätt” klipp. Tillkvällen kom Martin och Sandra. Vi spelade brädspel och åt en massa godis 😊.

Härliga dagar…

Igår åkte vi ner till barnens farmor och farfar. Barnen lekte och vi gick ner till sjön och badade lite. Vilda klev rakt i även om vattnet var kallt mot de 30 graderna i luften. Hon tjoade, plaskade och skrattade av lycka medans vi drog runt henne i sin flytväst, överlycklig att äntligen kunna bada. Neo plaskade och tjoade lycklig och nöjd. En fin stund med familjen. Den ljumna kvällen spenderade en stund ute och sedan med brädspel. En perfekt avslutning på dagen.

Idag har vi träffat rörmokare i huset som också börjat jobba. Anders fixade i huset medans jag åkte till frisören och fick håret både klippt och färgat. Jag fick också färgat mina ögonbryn så nu syns de faktiskt 😅. I huset har det kommit upp gips på alla innerväggar och en vägg har kommit upp. Känns faktiskt hoppfullt för huset.

En ny vägg har kommit upp.
Hår och bryn färgade, skönt med lite färg.

Tillbaka hos farmor och farfar byte vi om till badkläder och gick iväg till badplatsen, som vi lovat. Mörka moln hängde i luften och vi kom inte långt innan det började mullra. Det var vara att vända men vi lovade att barnen skulle få bada i poolen. Kan inte säga att vi han få i någon millimeter vatten i poolen innan himlen öppnade sig, utan att överdriva. Vilda sprang upp och skrek ”badat färdigt”!! Neo var kvar en stund och skrattade bara.

Några droppar kom här och bara en halvminut senare ösregnade det.

Nu sover barnen och vi hänger (bokstavligt) i soffan… Kanske blir det brädspel, kanske blir det en öl, kanske somnar vi allihopa.

Önskar vi kunde hoppa tillbaks 1 år och skrika NEJ!

Det har varit en lite jobbig dag… Idag är det 1 år sedan vi köpte vad vi trodde var ett drömhus, redo att flytta in i. Vi var så glada och förväntansfyllda men allt de försvann 3 veckor efter att vi äntligen fått nycklarna i januari.

Ett välpolerat ruckel…

Mögel, mögel och mera mögel. Problemen bara växte… Det där drömhuset var bara som en polerad skrotbil. Katastrofen växte och fortsatte växa ända tills helt nyligen. Nu vet vi att notan går på 600 000kr…! Jag vet inte hur mycket eller lite säljarna kände till felen men kan väl inte säga att säljarna vill ta något ansvar alls. De ger intrycket av att det inte är något fel att sälja en polerad skrotbil, marknadsförd och såld som nyskick… Har man inte gjort något uppsåtligt så brukar man väl vilja göra rätt för sig? De skeppet har inte seglat ännu..

Mögel… Hela golvet i köket var helt svart.

De har gått över 7 månader sedan vi fick nycklarna och vi har fortfarande ett betonggolv och ett helt hus som inte går att bo i. Barnen har inte varit i huset sedan i januari. Först med anledning av de farliga möglet och sedan för att bespara dom känslan av att se drömhuset rivas ner. Och jo, vi gjorde en utökad koll av huset och det gav inget negativt utslag. Idag tänker vi att det inte var så konstigt med tanke på hur varmt och torrt det var förra sommaren.. Sen är hela mardrömmen inte nattsvart utan vi fick sällskap och hjälp av änglar, nya och gamla vänner, radio och tidning. Men den berättelsen får vänta tills en annan dag ❤️.

Långt där nere skymtar drömhuset igen.

Anders jobbar vidare i huset. Känns som att vi äntligen jobbar framåt. Istället för att hitta mer att riva börjar vi nu bygga upp igen. Sakta sakta börjar vi skymta vårt drömhus långt under allt smuts och skräp. De nya köks kaklet är köpt och kommer att passa fint med köket.

Kaklet till köket.

Jag och Vilda tog en lång promenad i skogen. Vilda sjung och klappade i händerna nästan hela vägen.

Vilda älskar sin vagn.

Ikväll ska jag och Anders göra en god middag och se en film för att fira vår bröllopsdag. Nästa år firar vi 10 år (!) och då får det bli något mer storslaget. Kanske dags för vår bröllopsresa att äntligen bli av?

Trädgårds fix och bus bakning.

Det händer så gott som inget i huset.. Fortfarande ett utblåst hus men utan mögel inuti. Ibland undrar jag om vi någonsin kommer kunna flytta. Finns alltid något som kommer i vägen, barnen är sjuka, assistenten kan inte komma, sjukt på förskolan, snickarn blir sjuk. Inget att göra åt med lika tröttsamt för det. Igår var jag och mamma och rensade i trädgården. Något går framåt i alla fall!

Mamma rensar under träden.
Halva rabatten rensad.

Det var 29.5 grader varmt. Rejält svettigt att greja i trädgården. Vi höll på i 2-3h, mer orkar man inte i värmen.

Hemma i Kungsbacka bakade Anders med barnen. De bakade ”bröd” med påhittat recept. Ibland är inte resultat de viktiga utan att man bara har roligt.

Färdig bakade ”bröd”.

Vildas änglar

Tack underbara ni i klass 2 Göthrik som på eget intiativ började sälja armband för att Vilda skulle få en extra guldkant på livet nu när vår ekonomi inte är bäst och att hon bara lever en begränsad tid till. Ni inspirerade även andra som också swischade bidrag i Facebook gruppen Hjälp till Vilda med Familj https://m.facebook.com/groups/606778296440511?ref=share

Guldkanten blev som många redan vet, Astrid Lindgrens Värld. Många fina minnen, kramar och härliga dagar fick vi ❤️.

Kram med Lillebror.

Kram med Fröken Bock.

Kram med Paradis Oscar.

Kram med Abbe.

Kram med Madicken.

Kram med Elisabeth.

Kram med Fröken Prysselius.

Kram med Tommy.

Kram med Annika.

Kram med lillebror Neo.

Mysdag med Vilda

Det blev ingen riktig skoldag igår.. Vilda startar sin dag en timme senare än de andra barnen. Strax innan Vilda kom så hade ett barn blivit dålig i klassen. Vilda fick istället leka ute en stund och sedan åka hem igen. Vilda var lite besviken över att inte få träffa barnen men tyckte ändå det var roligt att få utforska skolgården.

Idag är jag och Vilda hemma. Vi firar att det är teckenspråkets dag och fikat med chokladbollar, vilket är det ända Vilda äter förutom hallonkräm. Vilda använder tecken som stödd (TAKK), ett förenklat teckenspråk. Teckenspråk blev erkänt som dövas första språk 14 maj 1981.

Lillebror Neo hälsar på hos farfar medans pappa Anders jobbar i huset. Han skulle riva ut några skadade gipsskivor ur vad som är kvar av köket. Det känns verkligen helt sjukt hur vi kunde hamla i detta. Många olika känslor och tankar susar runt i huvudet men just nu känner jag mig tom och trött. Trött på alla motgångar vi jämnt stöter på. Lite lugn och ro skulle vi behöva ha.

Se; https://livetmedvilda.com/2019/05/10/dromhus-blev-mardrom/

Drömhus blev mardröm

Vi hade sökt ganska länge och tittat på en hel del hus. Nästan alla var i behov av lite renovering vilket vi inte orkar med i vårt hektiska liv. Så vi sökte vidare tills vi hittade huset med stort H, relativt nyrenoverat, fräscht, stort med alla rum vi önskade plus en relax och ingen renovering. Mitt i lilla samhället Tvååker, Varberg och nära lekplats, affär, skola, förskola och fin natur runt om. Perfekt! Drömläge! I juli skrev vi på kontraktet och i januari fick vi äntligen nycklarna. Sen vände allt.

Vi var överlyckliga och började måla om tak och väggar i flera rum. Vinden var fuktig och hade lite mögel på en del ställen. Därför tog vi in en fuktkonsult som skulle hjälpa oss med en enklare åtgärd. Konsulten kom fram till att fukten kommer inifrån huset. I en klädkammare stod ett stort akvarium med framsidan ut mot vardagsrummet. I det lilla rummet luktade det akvarium, vilket inte var så konstigt. Men konsulten tyckte det doftade mer än bara akvarium och sa åt oss att riva bort golvet. Under golvet hittades fuktiga impregnerade syllar som börjat lukta.

Akvariet hade året innan runnit över några liter och ägarna hade torkat upp det. Vi gjorde av just den anledningen ett provhål i det rummet som inte visade något avvikande, innan vi skrev på kontraktet. Anticimexs besiktning med flera provhål hade inte heller visat på någon fukt i huset. Runt detta rum fick vi ta upp golvet, ner till grunden. Men när vi kom till köket var det inte bara fuktiga syllar längre utan mögel, mycket mögel..

Vi hittade mögel i väggarna också och snart hade vi inget kök kvar.. Hela köket är bara ett skal, allt är borta..

Så här ser det ut nu i vårt drömhus ”-utan renovering”. Sanerat och har påbörjat återuppbyggnaden. Vi blöder pengar och detta var det sista vi behövde. Huset skulle vara ett lyft och ett steg framåt för hela familjen. Vår största miss var att köpa hus under århundrandets torraste sommar…

Vårt liv innehåller drama för en hel stad.